På Biograf Draken visas film för barn i alla åldrar under denna helg och det finns möjligheter att delta i prova-på-aktiviteter som tex green screen, regi och animation. ”Isdraken” av Martin Högsdahl blir premiärfilm! Filmen är baserad på den Augustvinnande ungdomsromanen av Mikael Engström och handlar om den 11-åriga Mika. Ett storslaget äventyr som utspelar sig i ett vintrigt Norrland.

Tips! Filmpedagogerna håller ett seminarium om Astrid Lindgrens betydelse för barnfilmen – sönd. 22/1 kl 14.45 i Drakens foajé.

Läs mer om festivalen

”Det var jätteroligt. Men lite läskigt. Först blev det mörkt. Sen blev det bio.”

Under tisdagen hölls ett heldagsseminarium på Filmhuset i Stockholm om små barn och rörliga bilder . Dagen hade ett nordiskt perspektiv med föreläsare från Danmark, Finland och Sverige som fokuserade på erfarenheter och forskning kring förskolebarns inlärning med och av rörliga bilder.

Line Arlien-Söborg från Danska Filminstitutet föreläser utifrån korta animerade filmer, producerade med små barn(3-5 år) som målgrupp. Hon visar exempel som Pipungarna och Drengen i kufferten. Små barn förstår film i fragment. Det gör att det är lättare att nå dem med de mindre komplicerade berättelserna. Även Ulla Sundberg, språkforskare på Stockholms universitet, är inne på samma spår. Hon menar att små barn är mer kontextberoende än äldre och vuxna. Det vill säga att det som finns runt om, allt som ger olika slag av sinnesintryck, samspelar med den direkta informationen och ökar möjligheterna till meningsfull förståelse. Hjärnan bryr sig inte om varifrån intrycken kommer men samlar ihop dem åt barnet och samspelar för att ge innehåll till språket. Nya ord och begrepp är ingen additionsprocess utan snarare en organisationsprocess.

Hur skapar man en då situation där en process kan komma igång som ger utbyte och är meningsfull för barnen? Hur får man igång barnens meningsskapande kontextbyggande?

Nils Thomas Andersson från FilmCentrum berättar om ett samarbete med biblioteken där visningar av film för små barn, med hjälp av Popcornsdoft och biljetter, ger känslan av att ”det är precis som på bio”.

Utifrån Filmen Astons stenar gestaltar varje barn sedan hur just deras sten vill bo.

Innan visningen visste många av barnen mycket väl vad höst och vår var men begreppet årstider saknade de förståelse för. Efter att ha sett filmen kunde de formulera känslan och smaken av olika årstider. Det här är ett tydligt exempel på hur film skapar möjligeter för reflekterande samtal och social aktivitet utifrån en delad upplevelse. Helt enkelt språkutveckling i samspel med andra.

Kaarina Nikunen, Universitetet i Tammerfors, föreläser om ”vardagsnivån på barnens medieanvändning”. Hon har forskat om hur barn är aktiva i sin relation till medier och hänvisar till det som Matt Hills kallar Affective play. Det innebär att barn plockar ur figurer ur filmer och andra berättelser och involverar dem i sina lekar IRL. Se dockteatern ovan med inspireration från Harry Potter.

Enligt Maria Taube, intendent och konstpedagog på Moderna museet, är barn ofta bättre än vuxna på att ta till sig konstvideo. Detta kan bero på deras förhållandevis stora erfarenhet av att se på film. Hon visar tre filmer som varit några av de mest uppskattade bland barn hon mött under sina visningar på museet. Hon upplever att barn, till skillnad från vuxna, inte är rädda för tystnad. Något som kan vara viktigt att påminna sig om i rollen som pedagog. Det kan vara bra att våga vara tyst ibland!

Malena Janson, filmvetare på Filmvetenskapliga institutionen i Stockholm, lyfter fram tre viktiga begrepp och problematiserar vad dessa egentligen står för. De tre är barnperspektiv, barns delaktighet och begreppet kvalitet. Är barnperspektiv när man låter barnen vara med, när man låter dem komma till tals eller när man låter dem spela huvudrollen? Barns delaktighet har en kort historia. Först i slutet av 60-talet började man se barn som individer med behov som andra människor. Barns frågor, vad ville barn få veta, fick utgöra en grund för vad programmen i TV skulle komma att handla om redan under de första TV-åren. Ska man ge barnen det de vill ha eller det de inte vet att dom vill ha? Man säger att ”barn har ju så dålig smak” men Malena Janson menar att smak är något man utvecklar och lovprisar 70-talet som hon kallar den ”Thailändska kulturmetoden” fylld av kryddad kost som t ex Dr Krall, Kalle Vrånglebäck och Den vita stenen satt i jämförelse med det hon kallar 2000-talets kulturella ”bananmos”.

Mediekompass (fd Tidningen i skolan) har tagit fram ett lektionsmaterial för att arbeta med de yngre barnens medievanor baserat på Statens medieråds rapport Småungar & Medier. Materialet är utformat för förskolan upp till årskurs 5.

Syftet är att inventera medievanorna i klassen, att reflektera kring sitt medieanvändande och att få barnen att diskutera medieprodukter.

Statens medieråd

I programmet arrangerade föreningen ett seminarium med filmpedagogen Fredrik Holmberg
som berättade om den svenskafilmpedagogikens utveckling under titeln ”Sweden: Heaven and Hell”.

Ur programmet:

Media education is young some people say. It is as old as society itself according to others. Some say it is a luxury. It is the most essential knowledge in a democracy others say. It is one thing in a rich country and something quite different in a developing one. Is it a subject of its own, or should it be a part of every subject? We all need this now, some people say. Other things are more important by other standards. Folkets Bio Filmpedagogerna describes the history of media education in general from a Swedish horizon. What has made it complicated, rewarding, difficult, easy or sometimes even impossible to promote? What parts do education, research, culture, politics or even common sense play when it comes to media education? We suggest a solution to our troubles in today´s media situation.

Fyra av medlemmarna har skrivit ner sina intryck och ni kan läsa de här.

Ina Alms rapport

Victor Lindgrens rapport

Eva Wastessons rapport

Jolanta Wadensjös rapport

- Medierådet vill med detta initiativ underlätta för föräldrar och andra vuxna att lära sig mer om barns och ungas liv på nätet, dvs. ”att hänga med”, säger Ann Katrin Agebäck, kanslichef på Medierådet.

x
Årstaskolan i Stockholm och Broängsskolan i Botkyrka är två exempel på skolor med ”generösa” webbsidor.

x
Årstaskolan har ”Kunskapshubben” där man kan ta del av elevarbeten, lektioner, läxhjälp, tips till föräldrar och mycket annat.
Broängsskolan har bloggar, egen youtubekanal, länkar, tips och mängder med elevmaterial, samt samarbetsytor för skolans elever och lärare.

Sidorna är olika till karaktär och uppbyggnad – båda fina exempel på mediepedagogiken i skolan och på webben!

GYMC
Vill du höra fler unga röster från World Summit finns Global Youth Media Councils hemsida. Där kommer arbetet för ett bättre medieklimat för unga att fortsätta.

Jean Kilbourne, Wellesley Centers for Women, USA föreläste på temat den sexualiserade barndomen I föreläsningen So Sexy So Soon
Med exempel som poledancing-dockor, högklackat till bebisar och reklambudskap om att fysisk attraktion enbart handlar om att vara sexig menar Kilbourne att barn och kanske framför allt flickor formas till sexualiserade personer som i förlängningen tenderar att sexualisera sig själva. De påtvingas en bild av sig själva som passiva föremål. Killing Us Softly, föreläsningsserie i fem delar med Jean Kilbourne finns på uTube. Här ett exempel…

Julie Gale från organisationen Kids Free 2B Kids, Australien


… kommer in på scenen iklädd bunny-kostym. Hon vill poängtera föräldrars betydelse för barnens medievanor och påverkan. Möjligen skulle man kunna jämföra Kids Free 2B Kids’ verksamhet och inställning med ett tidigt Medieråd. Som ofta framstår den här typen av organisationer som absolut viktiga och kunniga men också lite naivt överbeskyddande. De når säkert fram till de föräldrar som redan är medvetna om hur de ska finnas för och stötta sina barn men alla de andra lyssnar kanske inte riktigt på förmaningar…

Lovvärd är trots allt inställningen att barn har rätt att utvecklas i lugn och ro i sin egen takt utan påträngande mediebudskap med innehåll som de inte har beredskap att hantera.

Mediekunskap.fi är en del av undervisningsministeriet. En ny publikation, finnish media education policies, presenterades förra året. Letar och letar på hemsidan, men i detta tvåspråkiga grannland finns denna Pdf än så länge enbart publicerad på finska och engelska.

”1 Minut Film” är tävlingen för alla mellan 6-16 år. Årets tema: En grönare värld. Hur tar vi hand om vår planet? De bästa miljöfilmerna visas på festivalen samt läggs upp på Stockholms filmfestival Juniors hemsida (och belönas med flera priser). Sista anmälan 6 april.

Läs mer.

”Det är i mellanrummet mellan konsten och verkligheten, mellan konsten och publiken, som de spännande mötena sker”, skriver Eva Westergren i sin bok ”I filmens fotspår – reflekterande samtal om film”. Utifrån sin mångåriga erfarenhet som filmpedagog vägleder hon läsaren, delar med sig av sin metod för filmsamtal och förmedlar tankar och reflektioner från den grupp hon är genuint nyfiken på: den unga publiken. Det är välskrivet, genomtänkt och intresseväckande.

I sin nya bok berättar filmpedagogen Eva Westergren om olika sätt att närma sig film utifrån tio klassiska barnfilmer. Boken som även innehåller rörligt bildmaterial recenseras här av Agneta Danielsson.