VAD ÄR SKAPANDE SKOLA?
Under 2008 inledde regeringen Skapande skola i syfte att stärka arbetet med kultur i skolan. Satsningen avser såväl offentliga som fristående skolor, för årskurserna 1-9.

Genom en ökad samverkan med kulturlivet är målet med Skapande skola att på lång sikt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete.

Ansökan görs online på Kulturrådets webbplats. Det är endast skolans huvudman, det vill säga kommuner eller kommundelsnämnder med huvudmannaansvar, som kan söka stödet. Är du lärare, eller kulturombud på skolan, hör dig för med er rektor vad som gäller för just er skola.

Ansökan ska innehålla beskrivning av planerade insatser, målgrupp, budget samt en handlingplan för arbetet. Läs mer om Skapande skola – stödet, ansökan och riktlinjer på Kulturrådets hemsida; www. kulturradet.se.

VILL DU ARBETA MED FILM OCH SKAPANDE SKOLA?
Vill du få inspiration och förslag på hur man kan arbeta med film inom ramen för Skapande skola?

Det finns flera professionella rådgivare och aktörer som kan hjälpa dig med detta. Du kan exempelvis vända dig till ditt regionala resurscentrum för film, till kommunens kultursamordnare eller till en kulturaktör i just din region.

FilmCentrum Riks erbjuder rikstäckande filmpaket för Skapande skola med olika tematiska ingångar anpassade för olika årskurser. Läs mer om dem här.

På Biograf Draken visas film för barn i alla åldrar under denna helg och det finns möjligheter att delta i prova-på-aktiviteter som tex green screen, regi och animation. ”Isdraken” av Martin Högsdahl blir premiärfilm! Filmen är baserad på den Augustvinnande ungdomsromanen av Mikael Engström och handlar om den 11-åriga Mika. Ett storslaget äventyr som utspelar sig i ett vintrigt Norrland.

Tips! Filmpedagogerna håller ett seminarium om Astrid Lindgrens betydelse för barnfilmen – sönd. 22/1 kl 14.45 i Drakens foajé.

Läs mer om festivalen

Gryning över Mordor

Fredrik Holmberg från Filmpedagogerna har skrivit en fin sammanfattning i tre delar på Filmpedagogernas nya blogg. Läs, inspireras och välkommen till Åre 2012!

Del 1
Del 2 
Del 3 

”Det var jätteroligt. Men lite läskigt. Först blev det mörkt. Sen blev det bio.”

Under tisdagen hölls ett heldagsseminarium på Filmhuset i Stockholm om små barn och rörliga bilder . Dagen hade ett nordiskt perspektiv med föreläsare från Danmark, Finland och Sverige som fokuserade på erfarenheter och forskning kring förskolebarns inlärning med och av rörliga bilder.

Line Arlien-Söborg från Danska Filminstitutet föreläser utifrån korta animerade filmer, producerade med små barn(3-5 år) som målgrupp. Hon visar exempel som Pipungarna och Drengen i kufferten. Små barn förstår film i fragment. Det gör att det är lättare att nå dem med de mindre komplicerade berättelserna. Även Ulla Sundberg, språkforskare på Stockholms universitet, är inne på samma spår. Hon menar att små barn är mer kontextberoende än äldre och vuxna. Det vill säga att det som finns runt om, allt som ger olika slag av sinnesintryck, samspelar med den direkta informationen och ökar möjligheterna till meningsfull förståelse. Hjärnan bryr sig inte om varifrån intrycken kommer men samlar ihop dem åt barnet och samspelar för att ge innehåll till språket. Nya ord och begrepp är ingen additionsprocess utan snarare en organisationsprocess.

Hur skapar man en då situation där en process kan komma igång som ger utbyte och är meningsfull för barnen? Hur får man igång barnens meningsskapande kontextbyggande?

Nils Thomas Andersson från FilmCentrum berättar om ett samarbete med biblioteken där visningar av film för små barn, med hjälp av Popcornsdoft och biljetter, ger känslan av att ”det är precis som på bio”.

Utifrån Filmen Astons stenar gestaltar varje barn sedan hur just deras sten vill bo.

Innan visningen visste många av barnen mycket väl vad höst och vår var men begreppet årstider saknade de förståelse för. Efter att ha sett filmen kunde de formulera känslan och smaken av olika årstider. Det här är ett tydligt exempel på hur film skapar möjligeter för reflekterande samtal och social aktivitet utifrån en delad upplevelse. Helt enkelt språkutveckling i samspel med andra.

Kaarina Nikunen, Universitetet i Tammerfors, föreläser om ”vardagsnivån på barnens medieanvändning”. Hon har forskat om hur barn är aktiva i sin relation till medier och hänvisar till det som Matt Hills kallar Affective play. Det innebär att barn plockar ur figurer ur filmer och andra berättelser och involverar dem i sina lekar IRL. Se dockteatern ovan med inspireration från Harry Potter.

Enligt Maria Taube, intendent och konstpedagog på Moderna museet, är barn ofta bättre än vuxna på att ta till sig konstvideo. Detta kan bero på deras förhållandevis stora erfarenhet av att se på film. Hon visar tre filmer som varit några av de mest uppskattade bland barn hon mött under sina visningar på museet. Hon upplever att barn, till skillnad från vuxna, inte är rädda för tystnad. Något som kan vara viktigt att påminna sig om i rollen som pedagog. Det kan vara bra att våga vara tyst ibland!

Malena Janson, filmvetare på Filmvetenskapliga institutionen i Stockholm, lyfter fram tre viktiga begrepp och problematiserar vad dessa egentligen står för. De tre är barnperspektiv, barns delaktighet och begreppet kvalitet. Är barnperspektiv när man låter barnen vara med, när man låter dem komma till tals eller när man låter dem spela huvudrollen? Barns delaktighet har en kort historia. Först i slutet av 60-talet började man se barn som individer med behov som andra människor. Barns frågor, vad ville barn få veta, fick utgöra en grund för vad programmen i TV skulle komma att handla om redan under de första TV-åren. Ska man ge barnen det de vill ha eller det de inte vet att dom vill ha? Man säger att ”barn har ju så dålig smak” men Malena Janson menar att smak är något man utvecklar och lovprisar 70-talet som hon kallar den ”Thailändska kulturmetoden” fylld av kryddad kost som t ex Dr Krall, Kalle Vrånglebäck och Den vita stenen satt i jämförelse med det hon kallar 2000-talets kulturella ”bananmos”.

Workshoppen, som äger rum den 19 oktober i samband med konferensen, är inriktad på videoproduktion och interkulturell kommunikation i en pedagogisk kontext. Du hittar mer information och anmälan här:
http://www.mediamanual.at/mediamanual/network/pdf/vienna-summary-EN.pdf

Här görs en djupdykning i tv-reklam. Filmen innehåller förutom 123 reklamfilmer med tillhörande övningsuppgifter allmän information om reklamens historia, en inblick i den nya dolda marknadsföringen samt en grundlig lektion i filmanalys. Lämpar sig utmärkt  för gymnasieskolan, men kan även användas i grundskolans senare del. På hemsidan finns även en lärarhandledning som PDF. ”Reklamfilmens fantastiska värld” är framtagen av Filmpedagogerna i Göteborg som även erbjuder föreläsningar på temat.

]]> http://www.filmomediepedagogik.se/reklamfilmens-fantastiska-varld-3-nu-gratis/feed/ 0 http://www.filmomediepedagogik.se/twitter-och-kvitter-pa-oland/ http://www.filmomediepedagogik.se/twitter-och-kvitter-pa-oland/#comments Thu, 26 May 2011 09:37:48 +0000 Ina http://www.filmomediepedagogik.se/?p=1408 Film- och mediepedagogik har haft sin årliga fortbildningsträff. I år var den förlagd till Öland och arrangerades i samarbete med Reaktor Sydost.

Programmet startade på onsdagskvällen då vi träffades på dokumentärfilmsklubben Doc Lounge i Kalmar för att se Malmöfilmaren Jessica Nettelbladts Jag är min egen Dolly Parton. Fin och tänkvärd film om liv, barn, relationer och passion och som flera av oss inte haft tillfälle att se tidigare.

Kvällen avslutades på Södra bruket, vandrarhem där träffen förlagts. Ida Qvarnström, Reaktor Sydost, introducerar oss i det gemensamma projektet Community filmmaking, med vilket vi dokumenterar dagarna på Öland.

Bilder, ljud- och filmklipp från allas mobiler samlas i bloggverktyget Tumblr på twitterkvitter.tumblr.com och redigeras sen ihop till en eller flera gemensamma filmer i webbredigeringen Stroome. Förutom att Stroome är intuitivt i sitt upplägg har det den stora fördelen att det finns två svårighetsgrader i redigeringen. Ett för dem som har testat lite tidigare och ett för dem som aldrig sett en dator förr.

Torsdagen börjar tidigt i sällskap med fågelskådaren Pav Johnsson från Ölands folkhögskola. Vi lånar Pavs ögon och hans öron inställda på fågelfrekvens. Kvittren bryts med jämna mellanrum av sms från fågelskådarnätverket som rapporterar rariteter som synts någonstans nära eller långt bort att skynda till. Och vi får se Ängshök, blå kärrhök, gransångare, strandpipare, strandskata, skärfläcka, silvertärna och många andra fåglar.

En kort promenad bland orkidéerna på Ölands alvar innan vi fortsätter dagen med föreläsning av Katarina Ek, verksamhetsansvarig på institutionen för fortbildning av journalister, FOJO. Katarina beskriver sin verksamhet och sin syn på en journalistik i förändring. Innovationsjournalistik kan förstås som tidningsvärldens svar på skolans ämnesintegrering. Man kan inte längre, i en globaliserad värld, se händelser och nyheter som unika utan de måste tänkas i helheter och sammanhang för att få mening på allvar.

Under eftermiddagen fortsatte vi med filmskapandet och lyssnade på Maria Stam, Linnéuniversitetet och Magnus Engvall, Reaktor Sydost som berättade om ett av projekten inom Ung kommunikation där de arbetat med elevers filmproduktion i skolan och bedömning av filmer och arbetsprocess. Vi tittade på och diskuterade utifrån några exempel gjorda av mellanstadieelever i Färjestaden. Frågor som kom upp: Hur mycket behöver elever kunna om att filma innan de sätter igång? Hur kan man tänka om process kontra resultat? Vad är det man bedömer? Hur kan arbete med rörlig bild bli en naturlig del av undervisningen? Varför film i skolan?

De två fortbildningsdygnen avslutas med ett besök på Ölands folkhögskolas dokumentärfilmlinje där vi får se Ammi Svenssons gripande slutproduktion. Efter jättegod lunch på folkhögskolan avslutar vi med ett besök i en hemlig trädgård dit man bara kan komma om man följer med någon som vet var den finns…

I en workshop diskuterar vi kvalitet och bedömning av elevfilm i skolan. Testa community filmmaking! Tillsammans gör vi en collagefilm. Det blir också fågelskådning på Alvaret och ett besök på Doc Lounge i Kalmar.

Programmet är under utformning och kommer att kompletteras. Sista anmälningsdatum är den 29:e april. Välkomna!

fompinbjudan_oland_2011

En ny publikation från Riksutställningar med  tips och idéer för produktion och reflektion samt konkreta förslag på hur man kan använda mobilkameran som lättillgängligt verktyg. Videokonst tas upp i traditionell mening, men även film, You Tube-klipp och animation och hur dessa kan användas i en lärande (musei-) kontext. Gemensamt kan dessa texter bli ett verktyg för museipedagoger, lärare och andra intresserade.

Häftet går både att beställa i pappersform och att ladda ner från Riksutställningars webbsida.

När Föreningen Film- och mediepedagogik samlades till erfarenhetsutbyte  var det frågor kring teknisk standard för elevernas filmskapande och olika aspekter på Skapande skola som kom att stå i centrum för diskussionerna.

Läs rapporten.