Gryning över Mordor

Fredrik Holmberg från Filmpedagogerna har skrivit en fin sammanfattning i tre delar på Filmpedagogernas nya blogg. Läs, inspireras och välkommen till Åre 2012!

Del 1
Del 2 
Del 3 

”Det var jätteroligt. Men lite läskigt. Först blev det mörkt. Sen blev det bio.”

Under tisdagen hölls ett heldagsseminarium på Filmhuset i Stockholm om små barn och rörliga bilder . Dagen hade ett nordiskt perspektiv med föreläsare från Danmark, Finland och Sverige som fokuserade på erfarenheter och forskning kring förskolebarns inlärning med och av rörliga bilder.

Line Arlien-Söborg från Danska Filminstitutet föreläser utifrån korta animerade filmer, producerade med små barn(3-5 år) som målgrupp. Hon visar exempel som Pipungarna och Drengen i kufferten. Små barn förstår film i fragment. Det gör att det är lättare att nå dem med de mindre komplicerade berättelserna. Även Ulla Sundberg, språkforskare på Stockholms universitet, är inne på samma spår. Hon menar att små barn är mer kontextberoende än äldre och vuxna. Det vill säga att det som finns runt om, allt som ger olika slag av sinnesintryck, samspelar med den direkta informationen och ökar möjligheterna till meningsfull förståelse. Hjärnan bryr sig inte om varifrån intrycken kommer men samlar ihop dem åt barnet och samspelar för att ge innehåll till språket. Nya ord och begrepp är ingen additionsprocess utan snarare en organisationsprocess.

Hur skapar man en då situation där en process kan komma igång som ger utbyte och är meningsfull för barnen? Hur får man igång barnens meningsskapande kontextbyggande?

Nils Thomas Andersson från FilmCentrum berättar om ett samarbete med biblioteken där visningar av film för små barn, med hjälp av Popcornsdoft och biljetter, ger känslan av att ”det är precis som på bio”.

Utifrån Filmen Astons stenar gestaltar varje barn sedan hur just deras sten vill bo.

Innan visningen visste många av barnen mycket väl vad höst och vår var men begreppet årstider saknade de förståelse för. Efter att ha sett filmen kunde de formulera känslan och smaken av olika årstider. Det här är ett tydligt exempel på hur film skapar möjligeter för reflekterande samtal och social aktivitet utifrån en delad upplevelse. Helt enkelt språkutveckling i samspel med andra.

Kaarina Nikunen, Universitetet i Tammerfors, föreläser om ”vardagsnivån på barnens medieanvändning”. Hon har forskat om hur barn är aktiva i sin relation till medier och hänvisar till det som Matt Hills kallar Affective play. Det innebär att barn plockar ur figurer ur filmer och andra berättelser och involverar dem i sina lekar IRL. Se dockteatern ovan med inspireration från Harry Potter.

Enligt Maria Taube, intendent och konstpedagog på Moderna museet, är barn ofta bättre än vuxna på att ta till sig konstvideo. Detta kan bero på deras förhållandevis stora erfarenhet av att se på film. Hon visar tre filmer som varit några av de mest uppskattade bland barn hon mött under sina visningar på museet. Hon upplever att barn, till skillnad från vuxna, inte är rädda för tystnad. Något som kan vara viktigt att påminna sig om i rollen som pedagog. Det kan vara bra att våga vara tyst ibland!

Malena Janson, filmvetare på Filmvetenskapliga institutionen i Stockholm, lyfter fram tre viktiga begrepp och problematiserar vad dessa egentligen står för. De tre är barnperspektiv, barns delaktighet och begreppet kvalitet. Är barnperspektiv när man låter barnen vara med, när man låter dem komma till tals eller när man låter dem spela huvudrollen? Barns delaktighet har en kort historia. Först i slutet av 60-talet började man se barn som individer med behov som andra människor. Barns frågor, vad ville barn få veta, fick utgöra en grund för vad programmen i TV skulle komma att handla om redan under de första TV-åren. Ska man ge barnen det de vill ha eller det de inte vet att dom vill ha? Man säger att ”barn har ju så dålig smak” men Malena Janson menar att smak är något man utvecklar och lovprisar 70-talet som hon kallar den ”Thailändska kulturmetoden” fylld av kryddad kost som t ex Dr Krall, Kalle Vrånglebäck och Den vita stenen satt i jämförelse med det hon kallar 2000-talets kulturella ”bananmos”.

http://viducate.net/background/what-is-video-education.html

Men bäst av allt är kanske att de skribenter som bidragit till boken också är medlemmar i nätverket och bra kontaktpersoner om man vill veta mer om hur arbetet med mediepedagogik ser ut i just det landet eller om man vill ha kontakt för att t ex göra ett studiebesök hos ett filmcenter i Vilnius, en mediepedagogiskt inriktad lärarutbildning i Segovia eller en helt vanlig förortsskola i ett rufft London.

Inom ramen för EU-projektet ”Young Baltic Narratives/Yo!BaNa! utvecklades under våren 2011 ett projekt med syfte att lära bättre lära känna den världsberömde filmregissören. Projektledare har varit föreningsmedlemmen Monika Wigren. Läs hennes rapport:  Allas Bergman rapport. Filmad dokumentation

Workshoppen, som äger rum den 19 oktober i samband med konferensen, är inriktad på videoproduktion och interkulturell kommunikation i en pedagogisk kontext. Du hittar mer information och anmälan här:
http://www.mediamanual.at/mediamanual/network/pdf/vienna-summary-EN.pdf

Här görs en djupdykning i tv-reklam. Filmen innehåller förutom 123 reklamfilmer med tillhörande övningsuppgifter allmän information om reklamens historia, en inblick i den nya dolda marknadsföringen samt en grundlig lektion i filmanalys. Lämpar sig utmärkt  för gymnasieskolan, men kan även användas i grundskolans senare del. På hemsidan finns även en lärarhandledning som PDF. ”Reklamfilmens fantastiska värld” är framtagen av Filmpedagogerna i Göteborg som även erbjuder föreläsningar på temat.

]]> http://www.filmomediepedagogik.se/reklamfilmens-fantastiska-varld-3-nu-gratis/feed/ 0 http://www.filmomediepedagogik.se/twitter-och-kvitter-pa-oland/ http://www.filmomediepedagogik.se/twitter-och-kvitter-pa-oland/#comments Thu, 26 May 2011 09:37:48 +0000 Ina http://www.filmomediepedagogik.se/?p=1408 Film- och mediepedagogik har haft sin årliga fortbildningsträff. I år var den förlagd till Öland och arrangerades i samarbete med Reaktor Sydost.

Programmet startade på onsdagskvällen då vi träffades på dokumentärfilmsklubben Doc Lounge i Kalmar för att se Malmöfilmaren Jessica Nettelbladts Jag är min egen Dolly Parton. Fin och tänkvärd film om liv, barn, relationer och passion och som flera av oss inte haft tillfälle att se tidigare.

Kvällen avslutades på Södra bruket, vandrarhem där träffen förlagts. Ida Qvarnström, Reaktor Sydost, introducerar oss i det gemensamma projektet Community filmmaking, med vilket vi dokumenterar dagarna på Öland.

Bilder, ljud- och filmklipp från allas mobiler samlas i bloggverktyget Tumblr på twitterkvitter.tumblr.com och redigeras sen ihop till en eller flera gemensamma filmer i webbredigeringen Stroome. Förutom att Stroome är intuitivt i sitt upplägg har det den stora fördelen att det finns två svårighetsgrader i redigeringen. Ett för dem som har testat lite tidigare och ett för dem som aldrig sett en dator förr.

Torsdagen börjar tidigt i sällskap med fågelskådaren Pav Johnsson från Ölands folkhögskola. Vi lånar Pavs ögon och hans öron inställda på fågelfrekvens. Kvittren bryts med jämna mellanrum av sms från fågelskådarnätverket som rapporterar rariteter som synts någonstans nära eller långt bort att skynda till. Och vi får se Ängshök, blå kärrhök, gransångare, strandpipare, strandskata, skärfläcka, silvertärna och många andra fåglar.

En kort promenad bland orkidéerna på Ölands alvar innan vi fortsätter dagen med föreläsning av Katarina Ek, verksamhetsansvarig på institutionen för fortbildning av journalister, FOJO. Katarina beskriver sin verksamhet och sin syn på en journalistik i förändring. Innovationsjournalistik kan förstås som tidningsvärldens svar på skolans ämnesintegrering. Man kan inte längre, i en globaliserad värld, se händelser och nyheter som unika utan de måste tänkas i helheter och sammanhang för att få mening på allvar.

Under eftermiddagen fortsatte vi med filmskapandet och lyssnade på Maria Stam, Linnéuniversitetet och Magnus Engvall, Reaktor Sydost som berättade om ett av projekten inom Ung kommunikation där de arbetat med elevers filmproduktion i skolan och bedömning av filmer och arbetsprocess. Vi tittade på och diskuterade utifrån några exempel gjorda av mellanstadieelever i Färjestaden. Frågor som kom upp: Hur mycket behöver elever kunna om att filma innan de sätter igång? Hur kan man tänka om process kontra resultat? Vad är det man bedömer? Hur kan arbete med rörlig bild bli en naturlig del av undervisningen? Varför film i skolan?

De två fortbildningsdygnen avslutas med ett besök på Ölands folkhögskolas dokumentärfilmlinje där vi får se Ammi Svenssons gripande slutproduktion. Efter jättegod lunch på folkhögskolan avslutar vi med ett besök i en hemlig trädgård dit man bara kan komma om man följer med någon som vet var den finns…

Skolverkets satsning på ”Praktisk IT och Mediekompetens” för pedagoger, är nu inne på sjätte året. På hemsidan som har uppdaterats finns mängder av instruktionsfilmer och övningar.

Allt finns nu i tre olika versioner för Windows samt en version för Mac OSX. Bland programvarorna som behandlas finns förutom Office-paketet och iWork/iLife-sviten bl.a. Audacity, Photofiltre, Xmind och Seashore.

Ovan ett exempel på en ”Pim3″-examensuppgift.

I en workshop diskuterar vi kvalitet och bedömning av elevfilm i skolan. Testa community filmmaking! Tillsammans gör vi en collagefilm. Det blir också fågelskådning på Alvaret och ett besök på Doc Lounge i Kalmar.

Programmet är under utformning och kommer att kompletteras. Sista anmälningsdatum är den 29:e april. Välkomna!

fompinbjudan_oland_2011

Mediekompass (fd Tidningen i skolan) har tagit fram ett lektionsmaterial för att arbeta med de yngre barnens medievanor baserat på Statens medieråds rapport Småungar & Medier. Materialet är utformat för förskolan upp till årskurs 5.

Syftet är att inventera medievanorna i klassen, att reflektera kring sitt medieanvändande och att få barnen att diskutera medieprodukter.

Statens medieråd